Min värld, mitt liv, min blogg...

Här sitter jag en kort stund för att varva ner. Vi började att rensa, nu är det rena bombnedslaget här hemma =( Och inte blev det roligare att fortsätta själv, när älsklingen åkte iväg på fotbollsträning. Men vi ska fortsätta han och jag... själv småplockar jag lite och rensar då och då, bland mitt.

Samtidigt kretsar mina tankar runt min kära vän H, hur jobbigt hon har det just nu. Usch, jag lider med henne, inombords. Jag har varit i samma sits själv, tidigare i mitt liv, jag vet hur jobbigt det är. Men samtidigt vet jag inte riktigt vad jag ska säga till henne, för det finns nog inget som kan lindra den smärta, sorg och "panikkänslor" som hon känner just nu. Men jag kan säga dig vännen (om du nu läser detta), jag vet precis hur du mår och hur du känner dig. Jag finns här för dig om det är något eller om du bara vill prata, glöm aldrig bort det. Men något som både du och jag ska vara riktigt glada över, är vilka suveränt underbara föräldrar vi har, som finns där för oss och som ställer upp för oss i vårrt och torrt. Det är nog inte alla som är lika lyckligt lottade på den fronten. Men du ska stå på dig, för allt i världen! Han har gjort fel, så galet fel. Och det måste han inse och förstå!